| |
|
Han studerade vid Kungliga Konstakademin åren 1900-1905, och gifte
sig 1906 med kurskamraten Ester Ellqvist. 1915 föddes deras son
Bengt, kallad Putte. Av stor betydelse för hans utveckling var de små-
ländska skogarna, de tyska medeltida städerna, samernas liv och
kultur samt 1300-talsmåleriet i Italien. I nyrenässansen hittade han
sin egen originella stil.
Tillsammans med sin familj omkom John Bauer 1918, då passage-
rarbåten Per Brahe förliste på sjön Vättern. De var på väg från
Gränna till Stockholm för att flytta till en nybyggd villa i Djursholm.
Alla ombordvarande omkom. John Bauer blev bara 36 år gammal.
Han hade då lämnat trollvärlden bakom sig och sökte nya vägar för
sin konst. Han ligger begravd på Östra Kyrkogården i Jönköping.
John Bauer såg redan som liten världen i bilder framför sig. Som 4-
åring bad han sin mamma blunda, så hon kunde se allt vackert som
han såg. Penna och papper ville han inte vara utan. Hans 8 år äldre
bror Hjalmar, min pappa, älskade också att teckna och måla.
Som 9-åring besökte John Hjalmar i Stockholm över en helg. Deras
far, Josef Bauer, var charkuterist och äldste sonen skulle gå i sin fars
fotspår och praktiserade då i Stockholm. I brev till Hjalmar i september
1891, skriver deras mamma Emma, att John aldrig slutar tala om allt
han upplevt i Stockholm. Det enda som grämer honom är att han ej
fick se Nationalmuseet. Hjalmar måste lova att när han kommer hem
till jul ska han berätta för John om allt som finns att se där. John var
mycket fantasifull och redan som barn skrev han flera sagopjäser som
han och hans kamrater uppförde. De lekte också cirkus och hade
många föreställningar. Han skriver stolt till Hjalmar att Cirkus Baulander
hade haft 20 nummer och 3 pantominer. Det hade kommit 39 personer
och de fick 4 kronor i kassan.
Intresset för skolan var inte stort. Hans läroböcker är fulla av karikatyrer
av lärare, kamrater och kända personer i Jönköping. Hans enda längtan
var att komma in på Kungliga Akademin för de fria konsterna i Stockholm.
Han ansökte tre gånger. De två första åren ansågs han för ung, men
som 18-åring, år 1900, antogs han vid Akademin. Det första året var
John flitig och intresserad. Andra året blev han obstinat och lat. Han
tyckte utbildningen var för omständlig. Han ville gå sin egen väg och
fördjupa sig i det som intresserade honom. Han kom i konflikt med
Gustaf Cederström, som var en av de ledande konstnärerna på
Akademin, och ville sluta. Gustaf Cederström förekom honom och skrev
till Josef Bauer och framhöll sonens stora begåvning men att det var
nödvändigt att han lärde sig grunderna för att kunna bli en stor konstnär.
Så blev det också och åren 1900-1905 tillbringade John på Akademin.
John var osäker på mycket utom viljan att bli konstnär. Han pendlade
mellan optimism och depression. Periodvis kände han att han inte nådde
upp till de krav som ställdes på honom. Han röjde sällan sitt innersta och
därför uppfattade många honom som lat. Han tyckte om att roa sig i glada
vänners lag, arbetade och skapade, talade inte mycket konst och lät sig
inte påverkas. I brev kan man följa Johns kamp till självförverkligande,
hur han kastas mellan hopp och förtvivlan.
John och Ester i Italien, 1908
Många brev mellan John Bauer och Ester Ellqvist, som han gifte sig
med 1906, finns bevarade. Breven är fyllda av kärlek, hopp och förtvivlan.
Båda skriver om sina naturupplevelser, John i skogen, som han älskar
och Ester vid havet, som hon älskar. De sista åren blev deras relation
sämre men 1918 är tanken att de skall flytta in i sin nybyggda villa på
Djursholm och försöka finna en lösning tillsammans.
Mitt i deras drömmar om nytt liv och förverkligande av ny utveckling inom
konsten kom tragedin på Vättern. Passagerarbåten Per Brahe förliste.
John med familj var på väg till Stockholm från Gränna. Alla ombordvarande
drunknade. Fyra år senare lyckades man bärga båten och familjen kunde
begravas. Efter en insamling över hela landet invigdes ett John Bauer-
monument i Stadsparken i Jönköping. Samtidigt lades en minnessten på
graven på Östra Kyrkogården. Inskriptionen på den lyder ”Vänner och
beundrare av John Bauers konst nedlade stenen 1931”.
|
|
|
